Dunderligen!

Jag kom hem hejdundrande glad för en liten stund sedan. Jobbnatten var lugn och skön, jag hade åtta (lugna och sköna) patienter och inget hände.
Ute är det ett perfekt höstljus. Det finns två slags perfekta höstljus: det när solen skiner och det när den inte gör det. Denna morgon är det det perfekta solskenslösa. Det är ett gult och brunt ljus som i alla fall delvis utgörs av lövens färg på träden och marken. Underbart är det.
I min (ena) nya termosmugg som jag fick från kära Minten gjorde jag hönsbuljong innan jag leftade the jobbuilding, vilket fick mig att känna mig ännu mera höstig. Najsbajs!

Oj, oj. När jag stod och väntade på bussen tänkte jag: Visst, jag är trött, men inte TRÖTT. Jag skämtade nog bara med mig själv där, för nu är jag TRÖTT. Så det blir till att kolla Helgon, ta bort sminket och sova. Det kommer att bli en fin dag i dag, det vet jag. Puss!