GÅ UT I VÄRLDEN. ARBETA SOM OM PENGAR INTE HAR NÅGON
BETYDELSE, SJUNG SOM OM INGEN LYSSNAR, DANSA SOM OM INGEN
TITTAR OCH ÄLSKA SOM OM DU ALDRIG BLIVIT SÅRAD.



20 september 2009

PSST ..



Personligt.

Det är faktiskt "rätt" hemskt att ha den slags relation till sina föräldrar som jag har. Jag skall träffa min mor för middag och samvaro i morgon kväll, och jag fasar för det. Efter vår förra "samvaro" för en månad sedan kunde jag inte förmå mig att ringa henne på två veckor, och jag undvek även hennes (fåtaliga) samtal. Jag tror att till och med hon själv insåg att hon hade gått för långt då. Sedan dess har jag ringt henne kanske två gånger. You do the math.

Detta är förstås inget nytt - vi har haft problem i en bra bit över tio år. Det är så svårt det där: När man är barn, litar man blint på sina föräldrar; de är ens måttstock och hela ens uppfattning om hur världen är beskaffad. Men sedan växer man upp, ser andra saker och (många) andra människor, upplever världen. Ens ögon öppnas och man lär känna sina föräldrar för de människor de är. Och jag har kommit att ha så svårt för så mycket hos min mor. Det är så mycket jag inte tål och så mycket jag inte har något till övers för längre. Jag känner sedan länge näst intill noll sympati för henne och hennes öde. Hon är (bland annat) den mest negativa, inskränkta, fördomsfulla, självömkande och - inte minst - passiva personen jag känner.

Mitt största mål i livet - med allt vad det innefattar - har länge varit att inte bli som min mor . Det är ganska hemskt.


Underbart!

Nu sitter jag här med min stora kopp svart kaffe. Det är en underbar dag i dag! Jag och Hjärtat (vi har för övrigt varit ihop i snart ett år, wiihoo) låg i sängen i två timmar i morse och bara var - bara var en massa kärlek, mys och underbarhet (underbarism? underbarlighet? hehe). Sedan var vi likadana efter frukost, och sedan for han. Under den närmaste timmen därpå, hann jag:

* torka ur kyl och frosta av frys
* städa bort sommarbalkongen (jag har aldrig någonsin njutit mindre av min balkong än denna sommar - har knappt varit där ute)
* tvätta två maskiner
* diska

Det var jävligt snabbt jobbat, skall jag säga! Sedan målade jag om naglarna och hämtade den sista tvätten och hängde upp i badrummet (jag bara älskar när det luktar "torkande tvätt" där inne) och nu har jag som sagt gjort kaffe. Jag skall plugga fonologi nu, och för det krävs en jävla massa kaffe, skall jag tala om! Jag har spytt så mycket galla över fonetiken att det räcker och blir över för tre tråkiga delkurser. Det är otroligt analt och bisarrt tråkigt. Hjärtat, som emellanåt kan tycka (antagligen med rätta) att jag är lite väl negativ, tittade i min bok i går kväll och utstötte diverse kräkljud - både verbala och mer gutturala sådana. Det är helt enkelt så jävla tråkigt att klockorna bara säckar ihop och dör.


14 september 2009

Trött men lyckligast.



Jag är så trött att jag ser olycklig ut. Dessbättre är jag kanske lyckligare än någonsin. Jag är i skolan hela dagarna: morgnarna, mittpådagarna, eftermiddagarna och kvällarna. I dag kom jag hem runt halv nitton, vilket är tidigt. Halv tjugoett har varit vanligare, men det håller kanske inte i längden. Jag köpte en laptop förra veckan (äntligen!!!) och i dag deponerade jag hundra kronor för ett skåp (givetvis för att inte behöva släpa alla ton böcker, pärmar och block fram och tillbaka). Denna termin läser jag 150%.

Nu skall jag hoppa ner i ett bad och skrubba min hårbotten. Jag åt sushi vid halv arton, så någon mer mat behöver jag inte bry mig om i dag - jag rullade därifrån. Jag älskar universitetslivet och även om jag egentligen inte kan tänka mig in i den rollen i dagsläget, undervisar jag när jag tänker mig framtiden. Konstigt, men inte fullständigt barockt.

Och så har jag dessutom världens näst största ring. Vad skall jag säga, livet leker.


31 augusti 2009

Panik?

Plötsligt är det i morgon allt börjar och plötsligt är jag inte beredd och känner mig som träffad av blixten, stressad och totalt inte med i matchen. Nervös. Inte inför kurserna utan inför själva grejen med livsomställningen. Det känns som om det är så mycket jag inte har hunnit med, så mycket mer jag skulle ha gjort på de här lediga dagarna, och nu är det för sent; nu börjar det och jag är inte beredd.


28 augusti 2009

Klippklipp!

Jag har äntligen klippt mig!




På nedre bilden ser håret längre ut än det är eftersom jag lutar mig framåt, det är i visst behov av torrschampo/tvätt, det skall färgas på söndag (inte gjort sedan i juni, jisses) och jag är trött som tre as (minst!). Men i övrigt, så! Jag är toooooknöjd. Helt seriöst, en barndomsdröm har gått i uppfyllelse. Äntligen någon som vet hur en page skall klippas på någon som jag! Nämligen min älskade frisör sedan 2005 (när jag väl släppte taget om mitt långa hår, vill säga .. som ändå bara gjorde ont och var jävligt). .


24 augusti 2009

ÄNTLIGEN, ÄNTLIGEEEN!

Och så var sommarjobbet slut!


11 augusti 2009

Slutsats.

Det finns inget bättre än att befinna sig i samma säng som den man älskar och älskas av.


10 augusti 2009

En insikt om mitt förflutna.

Jag gav mig själv det allra sämsta vad gällde allt här i livet - sysselsättning, bostad, pojkvänner, vänner - och sedan fick (och får) jag kämpa för att övertyga mig själv om att jag är värd något bättre.


9 augusti 2009

Tungt.

Jag har haft en jättefin morgon, där jag sov ända till halv sex (bättre än fyra i alla fall) och sedan satt ute på balkongen och åt frukost och läste tidningen i gott och väl en och en halv timme .. Men nu är jag ledsen. Ledsen, ledsen. Jag tänker på min pappa och på att livet är förgängligt och på att det borde finnas fadermanualer och kanske även dottermanualer och på att om han gick och dog nu skulle vi aldrig få chansen att reda ut något. Döden är liksom det enda riktigt definitiva, det slutgiltiga. Det är så sorgligt alltihop - och jag önskar så att det inte fanns föräldrasorger för mig att bära.


8 augusti 2009

Kanske gamla nyheter, men värt att säga ändå.

Jag satt på min balkong tidigare i morse, tittade på den uppgående solen och kontemplerade utan att kunna hjälpa det.

Jag tror att sann lycka och inre frid består i att behandla människor omkring sig väl och att våga förverkliga sina drömmar. Drömmar om att resa, om att plugga, om att vara uppriktig med sina känslor.

Lyckan över materiella saker är en förgänglig lycka som behöver fyllas på igen och igen och igen och igen för att man skall kunna känna den, medan jag, när jag sätter mig ner och till exempel tänker tillbaka på dagen då jag bytte efternamn, fortfarande blir lika överväldigande lycklig som när beslutet kom. Det var något jag i tretton års tid hade velat göra. TÄNK att jag gjorde det!, tänker jag då.


Vad fan ..

Jävligt enerverande att ha vaknat klockan fyra igen!


7 augusti 2009

Om internethandel.

Jag förstår helt enkelt inte att inte fler handlar på nätet. Hurra för global handel och en fri marknad! Det mesta inom smink, hudvård och dylikt, och till en viss del även kläder och skor (kläder handlar jag förvisso överlag inte i någon större utsträckning) köper jag på nätet, både från svenska hemsidor och från människor överallt i världen via eBay. Och det är just via det sistnämnda som den stora vitsen med att handla över nätet är - det är så mycket billigare. OPI-lack för 60:- (150:- här hemma), parfymer till halva priset! Fast det det handlar om för mig är i första hand inte just billighetsaspekten - utan vad jag kan få för mina pengar.

Alldeles nyss var jag nere på macken och hämtade ut två paket som väntade på mig. Två parfymer. Att köpa dessa i en vanlig affär .. Vi tar eleven.se som exempel. (Inget ont om eleven.se, jag ÄLSKAR, ÄLSKAR eleven.se och handlar gärna där! Men jag tar dem som exempel eftersom deras priser är marknadspriser - svensk marknad, that is.) Jag köpte Pink Sugar av Aquolina och Fancy av Jessica Simpson, 100 ml var.



eBay:

Pink Sugar 258:- ($33.95 USD (inkl. porto))
Fancy 338:- ($43.98 USD (inkl. porto))
= 596:-

Eleven.se:

Pink Sugar 449:-
Fancy 525:-
= 974:-

Och då är dollarn ändå halvhög nu. Vad gäller säkerhet och sådant, är säkerheten på både eBay och PayPal (som är det betalsätt alla säljare i alla fall jag har stött på använder) skyhög. Deras respektive kundtjänster hjälper dessutom alltid till när det är något - nästan så att de är övertrevliga, på ett sådant där typiskt "amerikanskt" sätt. Men jag gillar det, och framför allt känner jag mig trygg. De svarar alltid snabbt och både säljare och köpare är skyddade mot lurendrejare - man kan få tillbaka sina pengar via både eBay och PayPal. (Jag skulle för övrigt älska om den amerikanska kundservicen fanns även här hemma! Fatta att man i USA dessutom kan gå tillbaka med öppnade och använda produkter - smink, parfymer, vad som helst - och lämna tillbaka om man inte är nöjd!!)

Det gäller att se till att inte handla hos säljare som inte har hög feedback, eller åtminstone att handla hos sådana som har bra statistik. Det står alltid hur länge en person har funnits på eBay och man måste ju ge folk en chans - men om någon har fyra omdömen varav två är negativa och en neutral ..

Nja, det var det om det. Nu skall jag sätta mig och dricka klart mitt kaffe, och fnissa för mig själv medan jag tänker på att jag har sparat 378:-! (För övrigt mår jag inget vidare och har så inte gjort på flera timmar. Jag har läst om förkylningar på bloggar både här och var, så jag hoppas att det inte är det .. och inte något annat heller, för den delen.)


Besked är ändå alltid skönt.

Jag fick en fråga om huruvida mitt besked från VHS var bra eller dåligt.


Det var bra.

Pojkvännen var fin: Stackars baby! Dumma vandaler som tar din rättmätiga plats! Men för min del är det bra nyheter! Då är du ju nära mig och försvinner ej iväg till nåt fjollträsk!!

Umeå nästa år, helt enkelt. Inte mer med det!


Mission(s) accomplished.


Gammal lampskärm.


Ny kampskärm.


Trial by error, trial by error.

Och, när jag ändå håller på:


Gammal hylla.


Ny hylla.

Gammal ljuskrona.


Ny ljuskrona. (Fy fan, vilken värdelös kamera jag har!!)

Gammalt nattduksbord (mitt var rött).


Nytt nattduksbord (bredvid en obäddad säng).

Detta har jag gjort medan pojkvännen vista(t)s i lapphelvetet. Han kommer hem på måndag och ..


.. det enda som återstår är spegeln.


Dagen har börjat!

Jag älskar lediga dagar när halva dagen inte går åt att sova ut, äta frukost, duscha och fixa sig. Jag sov tio timmar i natt, klev upp halv fyra, åt en underbar frukost på balkongen, läste lite bok, duschade och tvättade håret - och var klar klockan åtta!

Åh, jag längtar efter att klippa mig. Vill göra det nu, nu, nuuu. Jag är mer än lovligt less på mitt hår! Jag klippte det i mars och lät det sedan vara för att jag ville kunna sätta upp det på sommarjobbet - så nu är det LÅNGT.

Jag har kommit fram till att ur hårömhetssynpunkt hatar jag långt hår. Det gör ont att borsta, ont att tvätta, ont att sätta upp, andra fastnar i det, jag fastnar i det, min pojkvän ligger på det - och det är dessutom varmt som fan. För att inte tala om att det går åt mindre schampo och är både billigare och sååå mycket lättare att färga när det är kort. Jag hade egentligen tänkt klippa mig i slutet av september, men som det känns nu kommer jag inte att kunna härda ut till dess. Fast hur det än blir med den saken, kommer jag att kapa ungefär en decimeter, så att det längsta blir cirka tre centimeter nedanför hakan/käkbenet. I nacken kommer det att bli riktigt kort. En ovanligt brant page, helt enkelt. (Intellektuella funderingar, återigen.)


Ungefär så långt har det varit som mest. Så att det täckte brösten.


Något i typ den här längden-kort.

(Det var jättesvårt att hitta vettiga kort!)

I dag skall jag göra två saker:

* Gå ner till macken - posta och hämta ut paket
* Klä om en lampskärm

Det sistnämnda kommer jag att ta tag i så fort kaffet jag drack till frukost har gått ur kroppen lite. Just nu skakar jag lite och det är ju inte så optimalt när man skall hålla på med pilljobb.

För övrigt fick jag besked från VHS i dag, och så här ser det ut:



Så, det var det så länge.


God morgon!

Klockan tre i går eftermidag såg jag på film. Napoleon Dynamite. Fy fan, vilken rolig film! Den slutade 16.45. Att ligga ner och göra något stillsamt när man är skittrött är aldrig någon bra idé, och liggande där i min soffa blev jag givetvis sömnig. Jag ställde klockan; jag skulle bara sova en timme.

Jag vaknade halv elva av att hemtelefonen ringde. Det var Hjärtat, som hade blivit orolig när jag inte hade svarat på hans sms. Jag sa att jag ännu inte riktigt hade lärt mig hur man skickar sms i sömnen. Sedan borstade jag tänderna och la mig i min säng, i vilken jag sedan vaknade klockan halv fyra i morse - allt som allt tio och en halv timme senare.

Nu skall jag sätta mig på min balkong med frukost, kaffe och en bok och se solen gå upp. Sedan kommer det inte att vara för tidigt för att duscha, och därefter kan dagen börja.


6 augusti 2009

Kanske inte alltför intellektuellt ändå ..

Jag gick av fjärde natten i morse, men har jag sovit något? Nej. Jag gick förvisso och lade mig, men jag var lite uppskruvad samtidigt som det var - är - supervarmt. Så jag kunde inte somna. Hade jag legat kvar tillräckligt länge hade jag säkert somnat till slut, men eftersom jag skulle upp runt tolv tycktes det rätt meningslöst att lyckas somna typ halv elva .. Så jag sket i det och gick upp.

Så nu sitter jag här i överintellektuella funderingar. Jag funderar nämligen över hur man egentligen bär sig åt för att lyckas lägga det perfekta rouget. Jag menar, titta bara. Man dör lite grann, visst? Och här. Och här. Jag tycker att ibland när jag lägger rouge, får jag det liksom i hela ansiktet .. eller i alla fall över hela kinderna. Till saken hör ju också att jag jämt har rosa kinder, i och med mycket känslig hud och en liten (den är i alla fall liten för närvarande) tendens till rosacea - som jag fick ett ordentligt utbrott av för några år sedan.

Andra intellektuella funderingar rör huruvida jag har varm eller kall hudton. Jag trodde att jag hade kommit fram till att jag hade neutral, men så lade jag på grön concealer på mina rosa kinder i går kväll (då försvinner det rosa) och lade sedan på knalloranget rouge - och det såg förjävligt ut, som om jag hade kletat på brunoranget solpuder så där lite på måfå .. Så nu tänker jag att min hudton kanske är kall, då (eftersom oranget är en varm färg) ..

Jag sprang in i något tidigare i morse och nu har jag satan ont i knät - så där att det gör ont att gå. Men jag är van, sådant där gör jag hela tiden. Har en dörr en karm (faktiskt rätt vanligt), kan man ge sig fan på att jag kommer att springa in i den. Förra veckan höll jag på att slå ut ögat mot diskbänkens kant när jag böjde mig ner. (Ögat klarade sig; mitt höga och omöjligt-att-lägga-rouge-på-kindben tog smällen.) Jag snubblar när jag går (ofta över mig själv), jag bryter naglar hela tiden för att jag missar att inte träffa saker. Jag är helt enkelt stissig och för snabb och jag ser mig inte för; min kropp flänger åt alla håll på samma gång. Ungefär sådan är jag väl som person också.

I övrigt sitter jag och funderar över hur konsekvent jag kan vara vad gäller vissa saker, samtidigt som jag är inkonsekvent och föränderlig intill oberäknelighet gällande andra. På sistone har jag känt att kanske inte ens jag kan lita på mig. Jag kan inte garantera att jag kommer att tycka i morgon det jag tycker i dag, samtidigt som jag har lyssnat på samma musik i flera år. Till exempel. Alltså, då snackar vi samma låtar, samma skivor. I flera år. Samtidigt som jag i år har känt åh, sol, åh, sol, åh, sola, åh, fräknar och solbränna, har jag ända sedan rosacean (år 2003 eller så) svurit vid skuggan och absolut ingen sol eller solning - eller sommar, för den delen. Men i år .. sol- och badsemester, hav, värme .. Jag får så fantastiskt fina fräknar och fläckar över hela kroppen i solen. Varje gång jag har vistats i solen upptäcker jag några nya fläckar, och det är så himla fint! Jag har hela ryggen full - fläck, fläck, fläck, fläck, fläck.

Nu skall jag se på lite Twin Peaks. Det är synd om sommaren - jag har jobbat hela och känner inte ens att den har varit eller är. Tråkigt.