Att jag sitter och skäms nu är en underdrift. Fick tillbaka en av texterna jag översatte tidigare i veckan (fick eg. tillbaka flera, men denna skaver extra mycket) och jag vill bara dö. Så många slarvfel! Fattar inte hur jag kunde släppa ifrån mig en text utan att korrekturläsa den EN ENDA GÅNG. Finns egentligen ingen ursäkt, mer än att man blir dum i huvudet av att jobba natt (främst för att göra alla felen jag gjorde när jag skrev; att jag underlät att korrekturläsa är ett smärre problem i sammanhanget).
Det är konstigt, det där: på ett sätt tycker jag att jag är bättre än alla andra och jag vet att jag kan hur mycket som helst. Samtidigt känner jag mig som sämst av alla - där "alla" kan vara precis vilken folksamling som helst - och en instinkt i mig vill nu inte översätta en enda bokstav till. För jag kan ju inte. Men gud, det var sådana pinsamma fel: omkullkastade bokstäver och missade bokstäver - precis som om jag inte kan stava!!! Inget ont om att inte kunna stava, men JAG KAN STAVA. Jag tycker att sådant är jätteviktigt att jag gör rätt. Och så blev det så där. Jag skäms, massor.
Detta låter kanske som ett "lyxproblem" för någon eller som ett bevis på att jag är dum i huvudet, som skriver bysantisk "bysatisk" och kontinent "kontitent" .. Men nej, det är faktiskt inte det värsta. Vet ni vad det värsta är? Det är att personen som kommenterade min översättning RÄTTADE sådant - som om jag på riktigt inte kunde. Sådana skitgrejer!!!
Men sådant är ju ändå bajs i havet jämfört med de RIKTIGA felen jag gjorde. Rena felöversättningar. Förväxlingar av ord som liknar varandra. Hemskt! Och jag la inte ens märke till det själv! Sådant kan jag inte dra upp exempel på, då det blir jätterörigt att förklara ett språk inte alla kan.
(Just det att det framstår att någon kan något bättre än jag, det gnager. Visste inte att jag hade sådan prestationsångest.)
Känner egentligen att jag skulle behöva en paus från allt pluggande och bara vila, men det hinner jag helt enkelt inte ta. Jag får andas sedan. Och låta detta bli en jävligt bra och viktig läxa. Slarva inte!!!!!!!!!!
14 december 2008
Skäms!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hatar den känslan! Duktiga-flickan-syndromet kallar jag det. Slarvfel är nästan bland de värsta eftersom man egetligen kan det man gjort fel på!! Du är jätteduktig som orkar plugga på dagen när du har jobbat natt! Jag är helt död hela dagen och kan absolut inte tänka en vettig tanke! Puss!!
Sandy.
Nja, det där med vettiga tankar vet jag inte om jag heller kan! Då hade jag väl åtminstone tänkt: "Korrekturläs!"!?
Suck .. Men skönt att någon förstår!
Och ja .. Slarvfel är fan värst.
Och man känner sig så jävla dum när det gäller något man egentligen skulle ha klarat av att tänka ut! FAN!!!
Skicka en kommentar