Sorg.

Ja, vad skall jag säga? Minten far hem om bara några timmar och jag kan fan för mitt liv inte fatta att det har gått en månad sedan hon kom. Tio dagar, max!!! En månad, vaddå!?? Nej, jag vet inte. Jag förstår det inte. Vi sa inte hej då, vi sa att vi skulle höras. Konstigt, förra gången hon åkte för 1.5 år sedan kan jag inte minnas något större drama .. men nu, nu känns det .. inte bra. Mycket inte bra. Suck och stön och sorg.

I övrigt mår jag också skit. Jag mår så illa i perioder om vågor som går i timmar att jag nästan säckar ihop. Åh, fy fan vad illa jag mår, har varit en standardreplik i dag. För det gör jag verkligen. Mint gav mig lite godis av sin års-USA-ranson, följande vår teori att socker, socker är ju i alla fall lättätet. Och i morgon skall jag förhoppningsvis äta glass. Nej, nu får det bara gå liksom - det går ju inte för sig att jag inte skall kunna äta ALLS. Bättre något än inget alls.

Nu har jag dock ätit upp allt Mints godis. Det råkade bli så och det var gott. Nu skall jag gå sätta på tevatten, ta av mig sminket och därefter lägga mig. Skulle vilja läsa en stund, men det är för sent. Behöver sova, sova, sova. Det är viktigare.

Kom precis på att i morgon kl. 11.3o skall jag ju klippa mig. Det är min frisörs sista dag i morgon och sedan skall hon 'ut och resa' - vad fan är detta, varför skall alla lämna mig samtidigt!?!?!?!?!?!!

Och för övrigt var denna klädsel inte så jävla kul att spatsera omkring på stan i. Eller så var den väldigt lyckad, det beror ju på hur man ser på saken och vem man frågar ..