Det skulle ju bli bättre?

Det skulle ju bli bättre, inte sämre? Jag har nu börjat skolan och jag trivs och har skitkul och det ÄR verkligen rätt kurs för mig (Svenska grundkurs), men jag är så jävla TRÖTT hela tiden. Jag är trött när jag somnar, trött när jag vaknar, trött all resten av tiden. Det är hemskt jobbigt.
Jo, jag antar att det kommer att gå över. Jo, jag är ovan att ta in så mycket information och fokusera så långa perioder åt gången och läsa så mycket. Det blir väl bättre, men det är hemskt jobbigt just nu. Men det som ändå är mest jobbigt är att veta att jag tydligen kommer att fortsätta vara den där trötta flickvännen och den där trötta kompisen som jag var innan, medan jag jobbade natt. Det är liksom det som är det värsta; det där skulle ju ta slut, egentligen direkt, när jag började plugga.
Fast rätt, det är kursen verkligen. När man blir så upprörd att man nästan väser (bara det civiliserade samhällets norm att man skall tala till och inte väsa åt andra hindrade mig) när läraren i princip säger att det ju inte är så noga med att blanda ihop "sin" och "hennes" för att "man ju ändå förstår vad som menas", måste ju betyda att det är rätt kurs!

Just nu sitter jag och pluggar (surprise). Fast jag tog en liten paus för att sätta igång lammstek på spisen och kolla någon blogg här och där. Men jag har inte tid, inte ro och inte ork att läsa något sådant och ta det till mig. Min bloggläsarlista har minskat dramatiskt (iofs är det ett ständigt pågående projekt hos mig, att minska antalet bloggar jag läser).

I går var jag och Hjärtat och såg Benjamin Buttons fantastiska liv. Och Åh, herregud, vad dålig den var!!! Sista halvtimmen satt jag bara och skruvade på mig och tänkte Dö, dö! DÖ så jag får gå härifrån och när den väl var slut skrattade jag så mycket medan jag klädde på mig åt att hur dålig den var att jag till slut började gråta. Sedan blev jag alldeles förskräckt över tanken att folk skulle tro att jag grät för att jag hade tyckt att den var så bra och så sorglig och gripande, en tanke som fick mig att skratta ännu mer, vilket gjorde att ännu fler tårar forsade fram. Hahaha, det var faktiskt riktigt roligt! (Tänk: Trött.) Filmen hade väl någon liten behållning (slutet samt lite humor här och där), men inte mycket och ingen film jag skulle rekommendera någon att se - annat än för att de själva vill det.

Nu skall jag se till mitt döda lamm och plugga klart.


Lamm. Tillagningstid: några timmar.