Fy fan ..

Jag kan inte sova. Jag har ÄNNU inte somnat. Klockan är 12, jag har jobbat hela natten och varit vaken sedan 21.30 igår, och jag har ändå inte somnat. Jag har gjort allt - jag har ätit, läst tills hjärnan blödde, onanerat, släckt och legat och vridit och vänt mig. Försökt fokusera och övervägt att inte sova alls. Men jag är trött, jag är trött - jag skulle aldrig klara av 12 timmars vakenhet till (vilken i tid ju bara skulle ta mig fram till jobbnatten). Jag tycker ju ändå inte att jag är så uppskruvad just nu. Visst, jag har en (liten) del (saker) att tänka på, men det är ju fan inget såå stort! Inte som den gången då jag och min sambo hade separerat (flera år sedan nu) och första kärleken brustit och allt det där - då kan jag förstå att jag inte kunde sova (och så skulle det bli igen, vid en ny - så stor och då ofrivillig - livsomvälvning).
Men nu, nu .. Så jävla mycket är det inte!!

Funderar på att dra ner persiennerna i vardagsrummet, lägga mig i soffan, kolla på TV och på så sätt kanske somna. Men jag har aldrig kunnat sova skönt till TV:n ..
Fan, om jag bara inte skulle jobba inatt!! Då skulle jag nu på studs brygga mig en kopp kaffe, smälla på med grädde och råsocker, skita i allt och vara vaken.
It's a hard knock life. Men lyckligtvis går ju tiden hur man än gör. Både sov- och jobbtid.