.. och jag bara gråter. Ibland orkar jag inte med alla känslor, det blir för mycket. Jag är så sjukt kär och jag blir bara kärare men då blir det även så att jag blir rädd, rädd, räddare. Rädd att förlora, rädd att göra fel, rädd att känna mer än så här, att kanske vara/plötsligt bli den som känner mer, rädd för tänk om det en dag plötsligt visar sig att det bara var jag, att jag bara inbillat mig alltihop, drömt alltihop, att det bara var jag som kände? Rädd för att det nu skulle göra så mycket mer ont att bli lämnad än tidigare, för att det för varje dag skulle göra mer ont än den föregående .. Känslospiralen snurrar bara högre och högre och jag älskar mer och mer men ibland sitter jag bara och gråter av alla känslor och all rädsla och all kärlek.
6 november 2008
Ibland är det så läskigt ..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Prata med honom om det då! Vet att det är hemskt, men kan man prata om något sådant, öppna sig och erkänna, visa sig sårbar, så kan du växa!
Attans, skickade innan jag srev i namnet!
/Shy
Shy.
Jaa, absolut! Det är bådas knep, att prata om det och ha alla korten alltid utlagda på bordet. Och lyckligtvis är jag inte den enda som får slag emellanåt :)
Och jag pratar med honom mycket mer än jag skriver här, hihi ;)
Jag tycker ändå att du oroar dig en massa i onödan för ett hypotetiskt problem?
Lägg mödan på att få det att fortsätta vara bra istället och acceptera att det kan gå upp och ner men att det inte är samma sak som att det kommer att ta slut.
Det går aldrig att safea allt!
Skicka en kommentar