Otroligt, men jag klarade det!

Nu har jag jobbat mina tio nätter på raken och är klar och hemkommen och ärad vare gud i höjden och allt det där.

Nu är jag bara konfunderad .. Ledig? Vad är det och hur gör man?

En bekännelse.

Jag vet inte. Jag vill skriva, jag vill berätta saker, berätta hur det är, vad som händer .. Men det är svårt. Supersvårt. Förr i tiden, när blogga var någonting jag gjorde med genuin glädje (nu är det väl mer en vana, även om jag är en periodare), kunde jag berätta allt. Allt, allt. Men sedan smög sig något lock på, någon lust, behov eller vad man nu skall kalla det, att hålla allting privat. Kanske var det någon slags backlash, en oundviklig effekt av det som tidigare hade varit. Jag vet inte.

Men jag skulle vilja kunna berätta. Jag skulle vilja kunna berätta att min pojkvän gjorde slut med mig för två och en halv veckor sedan, att han oväntat och bryskt tog mig ur illusionen att vi hade ett bra förhållande. Ett stabilt förhållande, ett etablerat. Jag skulle vilja berätta hur otrygg jag känner mig med honom nu, även om vi "blev ihop" igen ett dygn senare, då han lyckades vakna ur sitt paniktillstånd. Jag skulle vilja kunna berätta hur det känns när jag är arg på honom, förtvivlad, ledsen eller misstroende. Jag skulle vilja berätta hur sviken jag kan känna mig, hur olika varandra vi är på en del sätt. Hur jag är syndländskt temperamentsfull och intensiv, hur han är norrländskt sävlig. Hur vi stressar varandra med våra respektive sätt att vara. Hur han är rationell och icke i kontakt med sina känslor, och hur väl jag känner och styrs av mina. Jag skulle även vilja berätta hur otroligt intelligent han är, hur bildad och klok han är. Hur rolig han är. Vilket fantastiskt sex vi har, mindblowing, otroligt. Hur mycket jag älskar att sova och vakna bredvid honom. Hur han är som allra, allra finast då. Jag skulle vilja berätta om hur ledsen och arg jag emellanåt är för att han reste bort nu, mitt i vår kris. I en hel MÅNAD. Hur jag inte håller med om den handlingen, hur jag känner mig bortprioriterad. Hur jag känner att han i detta satte sig själv först, hur jag känner att han jämt gör det .. för att först därefter fylla i luckorna som blir över. Hur obeveklig han tycks i det. Hur jag inte känner mig viktigare än något annat i hans liv, trots att han säger att jag visst är jätteviktig. Hur viktig han är för mig, och att han möjligtvis är viktigare för mig än jag är för honom (ingen tävling, men ändå). Hur jag råkar börja gråta medan jag skriver detta. Jag skulle vilja berätta hur mycket han betyder för mig, men hur våra behov skiljer sig åt. Vi har båda behov av att vara ensamma, men jag är ensammare än han. Inte på ett dåligt sätt, utan att mitt behov av det är bättre tillfredsställt och därför har jag mer tid, lust och ork att träffa honom. Jag har även ett större behov av närhet och umgänge i sig. Hur irriterad jag blir över att i teorin varenda en av hans söndagar är uppbokade av intressen. Hur jag delvis kanske brister i förståelse. Hur mitt största intresse kanske är att läsa. Hur jag kan känna mig hämmad av honom på olika sätt, för att han är så fast i sin smak och hur jag påverkas av det. Hur jag är mer lekfull i mitt sätt att klä mig och se ut, och hur han har sett likadan ut, i svarta kläder som alltid har sett ut som hans svarta kläder, i hela sitt liv. Hur ledsen jag blir över tanken på att det inte skall vara vi. Att jag varje dag funderar över hur det vore om det tog slut och tänker att det kanske kommer att göra det. Att jag kanske kommer att göra det. Hur han har fått upp min medvetenhet om att det kan ta slut, och hur orsaken till den där paniken nu har flyttat över på mig, hur mycket jag tvekar över oss. Det känns inte likadant, ingenting känns likadant. Och så skulle jag vilja säga att det gör mig ont att inte få någon större förståelse från hans vänner (av det jag vet om i alla fall), men hur glad och lättad jag blir över att få det från mina. Hur arg det gör mig att höra något om att "bita ihop" eller "bara acceptera"; hur jag är en förändrare som inte gillar tanken på eller handlingen att finna mig i saker jag inte gillar. Hur vi påverkar varandra: hur kall han blir när jag blir för känslosam i form av ledsnad eller ilska, och hur ledsen jag blir när han blir kall. Hur vi påverkar varandra på det där dåliga viset och hur alla sådana saker får mig att tvivla. Att jag funderar en del över hur någon annan, någon som passade mig bättre personlighetsmässigt, skulle vara. Hur duktiga vi ändå är på att prata om vårt förhållande och vilja fixa det. Att jag skakar när jag skriver allt det här. Att jag älskar honom mycket, och hur det gör allt desto ondare, smärtsammare, svekfullare, värre. Hur otroligt mycket jag har gråtit.
.. Det kanske inte är han, ändå. Det kanske ändå inte är han som är han. Det har visat sig vara en möjlig verklighet.

Och mitt i allt detta berättade jag faktiskt precis som det är. Varsågoda.

Detta är hårt och tungt för mig, och därför valde jag att korrekturläsa det bara en gång. Det är möjligt att det blev en alltför lång svada, men det är något jag inte förmår redigera. Detta är inte en text, det är en bekännelse och därför får den förbli precis som den är.

Mina nya skor!

Nu har jag kommit hem, sovit och vaknat. Jag är sjukt hungrig och därefter hägrar ett mycket efterlängtat badkarsbad inklusive hårtvätt, manikyr och pedikyr. Vaddå, i går gick jag till jobbet med rött läppstift, i kväll skall jag skönhetsbehandla mig .. Man måste ju fira att man skall jobba tio nätter i sträck!
Än så länge går jobbandet bra, höll jag på att säga. Förutom ett visst strul , orsakat av min sifferanalfabetiska chef (hur svårt kan det vara med siffror och datum, jag fattar inte!?), men som nu verkar ha fixat sig.



Jag kunde inte (=hade inte tålamod att) bestämma mig, så ni får båda bilderna. De blev dock lite bleka, men sådant är livet med en kamera för 1300:- - overkligt!


Jag tycker ju inte om att visa mina tatueringar, men här kom denna visst med. Bara för att det inte går att kapa av sig benet när man skall ta kort på foten .. Men titta, skor, skor!!

Jag tycker själv att mina skor är "snusk-skor". Jag tänker porr och olydiga skolflickor. Åh, jag älskar dem!

Nej, nu skall jag sluta spritta runt här halvnaken och få något gjort. Jag har hört att frukosten inte fixar sig själv - det verkar stämma.

PS. Om ni har pengar, köp schampot på Blondinbellas shop i dag. L'Oreal Vitamino Color. Det är fantastiskt bra! Min röda hårfärg mattades av genast, så fort jag bytte från det till ett annat L'Orealschampo (som dock verkar jättebra i övrigt). Det är ett sjukt bra pris och ett sjukt bra schampo! (Jag håller på att testa mig fram till vilket schampo som är bäst. Jag bytte inte för att det var något fel på Vitamino, utan kommer tvärtom att gå tillbaka till det om det jag testar nu (Intense Repair) skulle visa sig vara sämre. L'Oreals schampon, varför har jag inte upptäckt dem tidigare!?) DS.

På jobbet.

Jag sitter på jobbet, dricker kaffe och skriver nattrapport .. Fast efter en sådan här natt vill man egentligen bara skjuta någon. Många andra tankar snurrar också i mitt - förvisso stora - huvud. Wroom, wroom, wroom, säger det. Jag vet inte vissa saker, och jag hatar att inte veta. Jag är snabb, intensiv och otålig, och jag hatar när jag tvingas vara annat.

I eftermiddag har jag:

* sorterat tvätt
* målat
* läst
* sms:at
* ätit
* målat klart
* duschat och sminkat mig

Och nu beger jag mig mot stan, via mataffären och macken. Någon tvättid blev det inte, jag saknade visst tvättmedel. Haha. Så det blir en sväng förbi någon mataffär i stan också, jag vill köpa Grumme och det är jag tämligen övertygad om att stora, billiga mataffären här inte har. Och min lokala förmåga runt hörnet vill jag inte stödja i denna känsliga fråga, genom att köpa något svindyrt tvättmedel (men säkert billigt inköpt) från Tyskland. Jag vill ha Grumme!

Hej då!

I dag har jag:

* vaknat
* läst bok någon timme (Illusionisten av John Fowles)
* borstat tänderna
* ätit frukost (jag förstår inte folk som kan äta frukost utan att borsta tänderna innan, så äckligt)
* borstat tänderna igen
* surfat runt
* lyssnat på musik
* målat
* läst mera
* tagit en tupplur (en sådan perfekt på någon halvtimme)

Och nu är klockan snart 13.30. Klockan 14-18 skall jag tvätta, för att därefter springa förbi mataffären (köpa påste) och förbi macken (hämta ut ett par paket innehållande skor och ett nagellack och förhoppningsvis böcker), och sedan fara till staden för en fika med Hårdrocksskatan .. och sedan, klockan 23, börjar mina tio nätters sträckjobbande. (Jag får verkligen tvinga mig själv att inte tänka på de där tio nätterna i ett svep, den tanken gör mig helt matt.) Fast först skall jag måla klart för i dag.

Stig Dagermans noveller.

"Å, att söka sitt träd. Att våga söka sitt träd. Att finna den hängdes träd, trädet i ångestens skog som ensamt utstrålar ångest. Hur vänliga blir inte sedan alla skogar."
- ur Den hängdes träd

"De kan inte göra nånting mot mig så länge köket är fullt av fulla vänner. En man kan inte säga till en full vän att min gumma har låst in sig i rummet och vill inte komma ut, den satan. Då skulle den fulle vännen skratta, och varenda bit av det skrattet skulle tränga in som ett bombsplitter i den mannens själ. Han skulle tappa sitt ansikte, och ansiktet är det viktigaste en full man har, ja, inte bara en full utan en helt vanlig också. En mans ansikte är som ett dörrhandtag. Även om det sitter på dörren till en barack skall det se ut som handtaget till en bankport eller en krogdörr. Det skall alltid se stolt ut, mässingsstolt, och det är kvinnans uppgift att varje dag putsa fram denna stolthet ur fläckarna av feghet och förtvivlan."
- ur Öppna dörren, Rickard!

"När inga röster längre hördes gick han sakta och milt nerför trappan och satte sig längst ner, tänkte inga märkvärdiga tankar, kände igen särskild ilska. Kände överhuvudtaget ingenting. Tänkte på ingenting. Inte ens på källan. Satt där bara timme efter timme eller lika gärna ljusår efter ljusår medan han blev allt tröttare och trötttare. Trötthet är mycket bra, trötthet är alltid bra och särskilt bra när man övar sig i den bittra konsten att vara fånge hos sig själv. Stort lugn och en viss förmåga att inte låta sig upphetsas är också mycket bra, ty för att kunna uthärda sig själv måste människan ha mycket goda nerver."
- ur Tornet och källan

"Medelpunkten i sällskapet utgöres av en liten tanig herre med gråsprängt hår och arrogant profil, som påstår sej studera livet, fast ingen nånsin har sett honom lida."
- ur Vår nattliga badort

Nu har jag läst ut Stig Dagermans novellsamling Nattens lekar. Jag har druckit bryggkaffe som inte var riktigt bryggkaffe, utan espressokaffebryggkaffe. Man tager vad man haver, och espressokaffe var det enda jag havade. I övrigt målar jag en möbel. Tänker, målar och smider diverse (trevliga) ränker. Jag skall strax ta en sväng förbi min källare, för att senare i dag åka till stan, handla mera färg och fika med en vän. Och handla kaffe! Därefter skall jag hem och slutföra detta mitt i går påbörjade projekt.

Jag är på bättre humör än jag låter, förutom att jag är rätt stressad. Ibland blir det ju bara så att man låter annorlunda än man känner sig. Jag brukar se det som att man ibland inte vet om hur man egentligen är, vad man egentligen tycker och tänker, förrän man öppnar munnen och hör sig själv säga sina tankar högt, de tankar och den inställning man i förväg inte var medveten om att man hade. Fast så är det inte nu. Nu är jag bara lite jäktad, och jag visste om det. Puss på er.

Skönt!

Puh, jag behövde verkligen sova ut! Kom i säng runt 21 i går kväll, och låg och läste min Stig Dagerman till 23. Somnade sedan och sov till 07.19 - en riktig lyx! Jag, som är en sommarnattjobbare, gör inget hellre än att sova om natten och vakna på morgonen. Underbart. Jag är visserligen lite groggy fortfarande, men så är det. Dagens planer består i att antingen åka in till stan och handla färg för att måla om en hylla (och måla om den), eller läsa klart boken och åka med den till biblioteket sedan. Sista återlämningsdagen var i går, så om jag läser ut den i dag är saken biff (nej, jag kan inte förnya den mer).

Fast först blir det dusch. Min katt sitter just nu i badkaret och dricker vatten, men snart så .. Och sedan frukost.

I natt stoppade jag återigen i mitt tjocka vinterduntäcke. Sommartäcket var i i typ tre veckor, haha. Men det gör inget, jag gillar både och.

Nej, nu skall jag jaga ut katten. Det får ju vara någon måtta.

♥.

Nu sitter jag här på jobbet och trycker. Åh, vad kul det är. Not. För en stund sedan avslutade jag ett tre timmars förhållandepratande med min pojkvän. Det är jobbigt när man inser att man inte är någon perfekt människa och inte heller är tillsammans med någon perfekt människa. Visst finns ju de som på direkten passar alldeles fantastiskt ihop med människan de tycker om, medan vi andra får anstränga oss lite mer - men så är det ju. Man blir ju liksom kär först, eller vad man skall säga. ♥.

Okej, nog med saker som faktiskt spelar roll på riktigt och är alltför personliga. Jag beställde världens finaste skor i går. Jag hade 30% rabatt, så de gick inte ens på 300:-. (Men världens finaste är de ju bara fram tills att några andra dyker upp, haha.)


Var jag tydlig nog?


Mina fina kläder. Ylleklänning, leostrumpisar och röda Vikingar. Och turkost paraply.

Jag vill ha färg, färg, färg omkring mig! Jag har inte haft färg på hundra år, känns det som. I flera år har det bara varit svart, svart, svart. Inte för att det är något fel på det; jag trivs fantastiskt bra i svart och det kommer garanterat att förbli min basfärg, både på mig själv, i min lägenhet och så vidare. Men jag vill ha färg! Rött, rosa, turkost, grönt! Rött har jag redan haft ett bra tag, fast då mest som nagellack, läppstift, skärp och andra mindre grejer. Men i höst, i höst blir det chockrosa fåtöljer, en ljuskrona i rött, rosa, turkost, knallgrönt (med lika färgglada stearinljus i), en leopardtygklädd golvspegel, en matta i rosa nyanser (denna verkar fin, jag måste åka och se den), rödvitprickig golvlampa och så vidare och så vidare .. (Och, att inte förglömma: flamingorosa duschdraperi! Så sprudlande är jag, hehe.)



Nej, nu har jag nog inte så mycket mer att säga. Klockan är ju fyra på morgonen, herregud. Jag avslutar med ett citat ur boken Nattens lekar av Stig Dagerman, som jag håller på att läsa just nu.

"Då möter hon honom i skymningen på mellandäck och säger: Vill du ha en puss av mej, Sune?
Men han har längtat efter att kyssas så häftigt och så länge att han inte längre tror att läpparna skulle orka med det, han är rädd för att de plötsligt skall spricka sönder och bloda ner henne på tänderna och läpparna och hakan."

Detta är taget ur novellen Bon soir.

Puss på er.

Ingen fara med mig! Bara en massa roliga saker!

Jag har varit borta ett tag, jo. Men det är ju inte alltid man är upplagd för att blogga .. Jag lever och jag jobbar natt och jag läser böcker (tyvärr för få). Och jag slöar! Jag är fantastiskt duktig på att slöa, på att göra ingenting. Det är vansinnigt stressande!!

Förutom slöandet och nattjobbandet (nästa vecka börjar de där tio nätterna jag skall jobba på raken, puuhhh), har jag en massa projekt:

* läsa ännu fler böcker
* gå igenom källaren och kasta, kasta
* gå igenom alla skåp här hemma och kasta, kasta, kasta
* tvätta ett par mattor
* göra om mitt vardagsrum
* fixa min stora golvspegel
* måla om sängbordet som har väntat i 1.5 år (givetvis tvekar jag över färgen nu, bara för att jag har tillfälle! Visst var svart påtänkt, men nu när jag har chansen, borde jag inte måla det chockrosa eller något i stället?)
* måla om taklampan (egentligen är det ju en ljuskrona) i en massa roliga färger och sätta upp i taket i vardagsrummet
* kontakta bovärden för diverse saker i lägenheten

.. och en massa andra inredningssaker. Utöver det skall jag göra ingenting. Jag måste ju hinna slöa mer! Jag fattar fan inte hur vissa människor hinner med så himla mycket .. Antagligen ser de till att GÖRA de där sakerna de behöver göra.

Jag har dessutom börjat med den stora ovanan att sova till kl. 16 efter att ha jobbat natt. Det är också vansinnigt stressande. Man vaknar och är astrött och i ett sådant enormt behov av kaffe att man är alldeles handlingsförlamad. Frukosten tar två timmar att göra och få i sig, och sedan är kl. 18 och då är man liksom halvvägs till jobbet igen. Och så är man seg som kola alla de där typ fyra timmarna man har på sig att göra saker.

Nej, nu skall jag i väg till min tredje jobbnatt. Puss och hej!

Om det ena och det andra.

Jag är så jävla trött! Dagens uppvaknade var raka motsatsen till gårdagens. Jag vaknade innan kl. 14 och var inte trött "nog" för att somna om. Fast egentligen är jag hur trött som helst. Dessutom var jag stressad av allt det som skall göras i dag, och då brukar jag inte kunna sova.

Nu sitter jag med hårfärg i håret. Ingen, varken jag själv eller någon annan, kan någonsin ha geggat in färg i sitt hår så slarvigt som jag nyss gjorde. Jag blundade och blaffade, i stort sett. Men, men. Denna gång är sista gången jag färgar håret (tills vidare); så fort jag har slutat jobba (någon gång i augusti) skall jag återigen klippa page. Jag längtar! Nu har det vuxit ut så förbannat mycket, det är nedanför axlarna. (Men när jag hade långt hår och ville ha ännu längre, då rörde längden över huvud taget inte på sig. Men nu passar det!) Då skall jag låta min riktiga hårfärg växa ut och färga bara med henna. Då får man fint, rödglansigt hår, och dessutom vårdat.

Jag är sugen på mer kaffe, men jag vågar inte dricka mer just nu. Jag tycker att jag får så förbannat ont i magen av det nu för tiden! Det har säkert att göra med att jag jobbar natt. Det bara landar i magen som en raket med spetsen neråt. Ibland får jag samma smärta när jag dricker vatten - galet! Fast te går alltid bra, och tepåsar har jag jämt med mig.

I natt är sista natten innan jag går av. När jag har sköljt ur hårfärgen, skall jag sminka mig och fara till stan. Skall förbi optikern och hämta ut mitt glasögonrecept (beställde mina röda glasögon i går kväll) och sedan skall jag och en leopardfilt bege oss mot Vasaparken där vi skall möta upp Hårdrocksskatan.

Det är Metaltown på fredag och lördag! Det skall bli superskoj. Och varmt - bra, bra. 28 grader på en plats enbart bestående av betong kan ju i och för sig bli lite jobbigt, men hellre det än regn.

Min hy krånglar som fan för närvarande, så jag avslutar här. Den är supertorr (alltså, verkligen suuuupertorr), spänd, jättematt och svider. Jag har suttit mycket framför datorn på sistone, och det brukar jag bli sådan här av. Fast möjligtvis tål jag heller inte mitt solskydd. Lustigt, för Super sensitive faceblock (spf 30) skall vara för riktigt känslig hy. Jag vet inte, jag skall testa det lite till och se. Tur att det bara är prover jag har, och inte en riktig (och dyr!) flaska. Jag skall i vilket fall inte hänga mer framför datorn i dag. Sayonara.

Fint och mindre fint.

Ack, så synd. Det var dessa glasögon jag hade mest hopp om. Men de är alldeles för små för mitt ansikte, så det blir inget med det. De skulle ha varit större!! (Vissa kanske invänder med att de hade varit fula ändå, men det tycker inte jag.) Synd, för leopardmönstret på dem är fantastiskt fint och tydligt!


De här var det bara inget alls särskilt med. De liknar de jag redan har. (Jag tror förresten inte att det skall vara gulaktiga glas på dessa egentligen. Antar jag.)


Dessa var också leopardmönstrade, men inte alls tydligt. Mer "så där lite brunaktiga", och det är inte vad jag vill ha. Jag vet vad jag vill ha, så jag får helt enkelt leta vidare!

Men jag är fortfarande störtkär i de röda och eftersom det nu bara blir de, tänker jag beställa dem direkt. Egentligen hade jag, på grund av min ekonomi, tänkt vänta till hösten, men allt som allt kommer de att kosta 555:- och det har jag råd med.



Nu skall jag sätta mig på balkongen och läsa, medan maten lagar sig själv på spisen. Sayonara!

Åh, gud!

Jag har sovit så GOTT i dag! Först vaknade jag vid kl. 14 och var pigg, men efter att ha legat och dragit mig en stund råkade jag ändå somna om. Så för bara några minuter sedan nu vaknade jag på nytt, helt underbart avslappnad och utvilad -- och det till doften av nyslaget gräs. Helt underbart!

Nu skall jag äta frukost och sedan ta en sväng till biblioteket, jag har några försenade böcker (tack vare sommaröppet i går - vilket jävla påhitt). Sedan skall jag hem förbi macken och hämta upp det andra paketet med bågar och ett nagellack (tack för tipset, Sminkan!). Därefter skall jag hem till min balkong där jag skall läsa bok och lösa korsord. I natt jobbar jag igen.

Puss!

PS. Jag skriver "gud" med liten bokstav för att gud inte betyder ett skit för mig och det här är min privata blogg. Jag hade skrivit annorlunda vid inlämning, tenta o. dyl. - men bara för att man måste. DS.

Trött.

Det har varit en lång dag och än är den inte slut. Jag är väldigt trött nu; så där trött att det vore alldeles lagom att gå lägga sig och sova en hel natt. Fast i stället skall jag till jobbet och tjäna pengar. Där skall jag även kontemplera.

Tidigare i dag hämtade jag ut ett av de två paket med provbågar jag beställde för bara dagar sedan. Ur det paketet, blir det dessa:



Och så ignorer vi det faktum att jag ser stirrig och rödögd ut. Jag är som sagt trött, och mina linser skaver dessutom något förbannat just därför. Nu skall jag packa väskan och fara till jobbet! Adiós!

Besked.

Så kom det då, det jag har väntat på i mer än fem veckors tid. Beskedet med stort b (och det inte bara för att det var i början av meningen). Posten damp ner i min brevlåda i morse vid 11, och jag for upp som en skottspole för att kolla om det hade kommit. Sedan blev jag nervös och gjorde allt möjligt. Jag borstade tänderna, jag nervöskissade, jag drog isär persiennerna, jag studsade runt i sängen. Mitt hjärta bankade hårt och Hjärtat låg i sängen och väntade.

Så hur gick det då? Bättre än dåligt, helt klart. Inte helt bra, men bättre än dåligt.


Reservplats 14 .. Det är väl inte så fantastiskt bra utsikter, men de är i alla fall bättre än dåliga ..


Det näst coolaste (det coolaste är så klart att jag klarade antagningsprovet) är att "min" examinator var Olle Josephson. Olle Josephson!!! Han är docent i nordiska språk vid Stockholms universitet och var chef för Språkrådet fram till för något halvår sedan. Vi hade en av hans böcker som kurslitteratur i våras och han är kort och gott en kändis - en svenska språket-kändis! (De bästa kändisarna är faktiskt akademikerkändisar, och så är det med det.)


Hallå eller ..

Hur det känns? Jag vet faktiskt inte riktigt. Det känns inte så mycket just nu, men jag vet inte om det kommer att komma senare. Jag menar, om detta skulle fallera har jag ju andra planer för denna höst och nästa vår, det är inte det. Jag har också reserver! Och nästa vår är det ju antagning i Umeå. Jag vet inte. Jag jobbar i natt, så jag kommer med all säkerhet i världen att sitta på jobbet och kontemplera över min situation då.

Nu har jag tvättat håret och skall sminka mig. Strax efter kl. 17 skall jag träffa Läkarvännen i stan och sedan går jag på första natten kl. 23. Mina tre lediga nätter (och dagar) som varit, har jag tillbringat med Hjärtat. Alla tre. Skönt! Och välbehövligt, med tanke på att vi snart inte kommer att ses på lääänge. Ja, denna sommar innebär väntan på fler sätt än ett, men jag skall göra det bästa av den ändå. I helgen är det Metaltown, tjoho! Marilyn Manson, here I come! Du är mitt frikort!

Jag vet inte. Liksom, det är ju som det är och det blir som det blir och det bästa (och mesta) jag kan göra är att hoppas, affirmera och hålla tummarna. Jag vill verkligen detta - vill, vill, vill - och min stora tröst i allt detta är att jag verkligen gjorde mitt bästa. Det ledde till att jag klarade antagningsprovet och nu återstår bara att vänta och se.

Midsommarkrönika.

Haha, vilken rolig krönika om midsommar på Aftonbladet.se!

Midsommar - den enda tradition vi vägrar bryta mot

"6. En som försvinner och går vilse i skogen. Mobilens intåg har inte gjort det hela bättre: ”Shit, jag är helt vilse. Kom och hämta mig. Jag sitter mellan två träd nära en sten.” Alla som har försökt hitta ”två träd nära en sten” i skogen vet hur det är."

Kaffe och bad och sömn och inget mer.

Vispgrädde är en av de godaste sakerna jag vet. Och choklaaad. Och kaffe är ju gott.


I lööööv this lyxiga kaffe! Det är 1/3 grädde i muggen och två rutor 80%-ig choklad med kakaobitar i botten. Mm-mm-mmm!

När jag var liten avskydde jag vispgrädde, det var ungefär det äckligaste jag kunde tänka mig. Nu älskar jag det och kan äta det med sked!

Jag har bangat kvällens alla midsommarplaner. Hårdrocksskatan ville ha med mig på grill och midsommar i Mölnlycke, och Hjärtat ville ha med mig på födelsedagsfest och midsommar i Majorna. Men jag orkar inte, jag orkar verkligen inte. Bara tanken på att göra sig i ordning, än mindre att vara social med människor .. Det hade varit kul i ett annat läge, men i detta läge som är är jag verkligen tröttare än tröttast. Nej, i stället skall jag stänga av datorn och bada badkar (jag hittade en badbomb här hemma häromdagen, yay) och tvätta håret. Sedan skall jag lägga mig i sängen och lösa korsord, läsa bok och sova. Om jag visste att jag skulle sova ända till i morgon bitti, skulle jag lägga mig nu.
Sex och sådant i all ära, men sömn är verkligen det bästa som finns! Men sex kommer på plats 1½, haha.

Min mor kommer kanske och hälsar på över dagen i morgon. Den som lever får se.



Nu stänger jag av datorn och tappar upp ett bad.
Glad midsommar och sayonara!

"Men jag är inte bitter!"

Denna "livsglädjande" dikt hänger inne på vårt personalrum. Herregud! Att läsa den gör att man genast, på direkten, vill hoppa ut genom fönstret.

Jag sitter och dricker kaffe och skriver rapport. Jag slutar om 48 minuter. Det har varit en tung natt och jag är så trött att jag är alldeles dåsig.

Home, take me home ..